Göteborgs-Posten
Söndag 20 Augusti 2006

 

Per Sydvik

031-62 40 46 per.sydvik@gp.se


Lona Jorat hoppas på infriade vallöften


Lona Jorat och Abdul Khalil tillbringar mycket semestertid vid den fina Bergsjön tillsammans med sonen Nabil.

 

Besvikelse efter första valet

Lona Jorat från Afghanistan var förstagångsväljare i förra valet. Sedan dess har mycket hänt i hennes och maken Abduls liv. Men i samhället har det hänt för lite, tycker Lona och funderar på att byta parti.

- Det har inte blivit så mycket ändring. De lovade bättre vård, bättre skola men så fort valdagen var över så hände ingenting, säger Lona.
"De" betyder socialdemokraterna som efter moget övervägande fick hennes röster senast. Viktigt då var att motverka moderaterna vars löfte om sänkta skatter på 130 miljarder kronor var ett hot för henne som vårdanställd.
- Jag vill inte rösta på Göran Persson men inte på moderaterna heller. Det kan bli miljöpartiet. Miljön är viktig och den tar mp bättre hand om än alla andra. Men helt har jag inte bestämt mig, jag ska fortsätta söka kunskap fram till valdagen.

Funderar på att flytta
15 september 2002 följde GP med Lona Jorat, då 24 år, när hon och maken Abdul Khalil, 31, tillsammans med hennes mamma Rogul Jorat gick och röstade i Backegårdsskolan i Bergsjön. Alla tre var förstagångsväljare.
Lona var höggravid och en vecka efter valet föddes sonen Nabil, nu en pigg nästan-fyraåring som trivs med sitt dagis på Kometgatan. Men för hans skull har Lona och Abdul börjat fundera på att flytta från Bergsjön.
- Vi vill flytta till ett ställe där det inte bor så mycket invandrare. Det ska vara mera blandat. På Nabils dagis finns bara två barn med svenska föräldrar. Det är både för språkets skull och för uppfostran. Kanske har jag dåliga förväntningar men jag är rädd för kriminalitet, säger Lona.
För Abdul är det helt och hållet skolan i Bergsjön som gör att han vill flytta:
- Jag är väldigt orolig för hur det är i skolan. Annars hade jag aldrig i livet velat flytta. Här har vi snälla grannar, bor nära den fina naturen och har badplatsen i Bergsjön alldeles nära.
Oron gäller Bergsjöskolan där Lonas systrar har gått och där grannarnas barn går.
- Kanske är den lika bra som andra skolor. Men ryktet är tungt, sammanfattar Lona.



Känner grannarna
De bor kvar på Atmosfärgatan men nu i en trea i uppgången intill där de för fyra år sedan bodde i en tvåa. Huset och omgivningarna är lugna och trivsamma.
- Speciellt nu på sommaren är det fint. Då är vi många som träffas på gården; barnen leker och vi vuxna dricker te. Vi har några svenska grannar. Till dem brukar jag säga 'ni är konstiga svenskar, ni är ute lika mycket som invandrarna', berättar Lona med ett skratt.
Grannarna känner varandra och har koll på vad som rör sig. De har samlats när det varit inbrott i parkerade bilar och några boende som var våldsamma fick flytta sedan de andra hyresgästerna krävt det.
Lona och Abdul har båda tagit körkort och en av bilarna på parkeringen är deras.


Lona mer kritisk
För fyra år sedan arbetade Lona som undersköterska på ett boende för funktionshindrade i Eriksbo. Sedan Nabil fötts ville hon bort från nattarbetet och fick en tjänst som personlig assistent. Abdul var vårdbiträde på Bergsjöhus äldreboende som lades ned för ett par år sedan. Nu arbetar han fast på Geråshus.
Synen på kvaliteten i vården skiljer sig åt mellan makarna. Lona är mera kritisk, främst till tolvtimmarsväntetider på sjukhus som hon upplevt genom sitt arbete, medan Abdul kategoriskt säger:
- Jag tycker vården är bra!
Lika kategoriskt håller han fast vid sitt val för fyra år sedan:
- Jag gillar socialdemokraterna.
Lona säger skämtsamt att "kanske blir det krig här hemma".


Kanske polishögskolan
Lona står i höst på reservplats för studier till röntgensköterska. Skulle hon inte komma in där funderar hon att senare söka till Polishögskolan. Det är ett yrkesval som stämmer med vad Abdul ser som en av de viktigare frågorna i politiken:
- Jag hoppas att det satsas mer på polisen. Jag blir så förbannad när jag ser vad som händer, till exempel all förstörelse ute.
Lona kom till Sverige 1996 efter en flykt via Pakistan och Ryssland. Från första tiden minns hon känslan av att vara i paradiset och hon är fortfarande "jättetacksam" att bo här.
- Men efterhand ser man saker som inte är så bra. Det kan vara kriminalitet. Men också att lönen är dålig i vården. Systemet att betala skatt som går till dem som behöver är perfekt och att det är likhet för alla. Men det skulle vara ännu mer jämlikhet i lönerna och mera jämn fördelning män-kvinnor i olika yrken.
- Mannen klagar inte, det är det bara kvinnan som gör, retas Abdul.
- Den var dålig! svarar Lona snabbt.


Förenades 1999
De båda bodde växte upp i samma kvarter i Kabul och höll brevkontakt sedan de flytt, hon 1994 och han 1996 till Pakistan. 1999 återförenades de i Bergsjön sedan han fått vänta i nästan två år på inresetillstånd, misstänkt för att ha tvångsgift sig med Lona.
För fyra år sedan var Abduls svenska knackig, nu talar han flytande.
I år hade de tänkt semestra i Turkiet men eftersom Abdul ännu inte är svensk medborgare krävdes visum och det kändes för krångligt så de stannade hemma, tog emot Lonas kusiner från Holland och badade i Askim och Bergsjön.
Abdul har varit nere vid sjön för att anmäla Nabil till simskolan. Sonen var ett år för ung. I stället anmälde Abdul sig själv till vuxensimskolan.
- Jag kan simma men inte så bra på djupt vatten.